Byter fokus

Året var 2014 den 10 Maj då jag skriver i en bok följande text, ” Ibland sitter jag och lyssnar och inspireras av andra människor som lämnar allt för att följa Jesus, då tänker jag `om jag bara kunde det…`” Lite längre ner på sidan så står det ” Men tänk om mina drömmar inte kommer att gå i uppfyllelse? Tänk om jag skulle lämna allt till Jesus… skulle jag bli lycklig då?”  Texten avslutats med citatet ” jag har beslutat att följa Jesus… men till vilken mån?”

Vi alla är olika och tänker olika, vissa tänker djupare om livet och dess funderingar och andra tar dagen som den kommer. Jag vet inte vilken av dessa två typer som du är men jag tror att någon gång i livet så kommer vi till den punkten som vi börjar reflektera kring vårt liv. Kanske inte livet i sig men om våra egna liv. Jag har hört på många som inte har reflekterat över livet förens de blir gamla och då börjar tänka på vad som egentligen är viktigt i livet, de reflekterar om de är nöjda med livet de levt och hur de kanske skulle gjort annorlunda.

Jag är en sådan person (som ni antagligen förstått redan) som reflekterar redan nu och har alltid gjort, jag kallar detta tanke-stadie ”filosofen”. Om du inte är en ”filosof” redan nu så kan du iallafall tänka på det livet som du lever nu… är du nöjd? skulle du vilja ändra något med sättet du lever?

Den 10 Maj 2014 var jag inte nöjd med livet jag levde, jag ville göra en förändring, men jag vågade inte…Tänk om mina mänskliga drömmar som att bilda en egen familj, köpa hus, se världen m.m. inte skulle bli uppfyllda. Om jag skulle lägga min framtid i någon annans händer skulle jag inte längre ha kontrollen och se till att drömmarna skulle gå i uppfyllelse.

Med tiden förvandlades mitt hjärta och drömmar och det som är viktigast är att jag går med Gud.

Att sätta perspektivet på vad som är viktigast var väldigt viktigt i mitt liv och det hjälper mig än idag när jag ska göra val både större och mindre, avgörande val för framtiden eller små val i vardagen. Även i svåra situationer har det hjälpt mig att hålla fokus och lyft blicken ifrån det jag vill till något som är över mitt förstånd. Orden ”Låt din vilja ske” uppkommer oftare och oftare i mina böner och ordet ”Amen” säger jag med en mening bakom.

Även om det är svårt ibland då man verkligen vill se och ber för exempel helande (att någon blir frisk genom bön), så får jag också ha förståelsen att jag inte kan veta allt. Det är ju ändå så att vi människor är bara medvetna om en liten promille av allt som Gud vet, tiden kanske inte står rätt, personen man ber för kanske behöver läka på annat sätt m.m. Det är någon vi får acceptera att det är över vårt förstånd och vi kan inte göra något åt det.

Genom att Gud kan röra sig genom tid, fram och tillbaka så vet han också vad som kommer ske i din framtid och genom att lita på honom så vägleder han dig rätt.